Det var maximalt med intressanta vernissager igår... trodde vi ja! Ok det var en som var helt okey men sammantaget kanske man kan komma att tänka på flosklen: "konst är konstigt".
Men ok vi tar det från början. Vi startade ute på den nyöppnade konsthallen i Sundyberg i Marabous gamla fabrik. Det var en skånsk konstnär som heter Alexander Gutke som ställdes ut. Han verkar arbeta med någon slags intelligent meta film, eller snarast meta med olika projektions redskap, typ diaprojektor, filmprojektor etc. Det var också ett långt nummer på väggen, vi tänkte: ursäkta, vad är det här? MEn apropå meta-verken så tycker vi att det är sånt man sett innan, typ koncept konst/design. Men längst in fanns ett betydligt mer spännande verk, en projektor som var itu sågad och fotograferad runt om. Sedan visades det upp på en likadan projektor (fast hel) i ett sånt där karusell magasin. Ok det låter också som ett typiskt "hallå vart har du varit de senaste åren Gutke" konstverk, men faktum är att det uppstod en intressant känsla efter en stunds betraktande. En del välkända konstnärer på vernissagen, Jakob Senneby, Leif Palmquist, Thomas Bromé för att nämna några. vitt vin serverades och som snacks pinnar. Skönt soff häng. Lite ungdomsgårdsstämning fast med sköna konsttyper.
Sedan blev det Matti Kalloinen på Milliken. Kalloinen har varit lite av konstvärldens pajas av skiftande kvalitet. Men nu framstod han plötsligt som häxmästaren nummer1! Klart ok utställning. Rekommenderas, sevärd. Rött vin serverads på från disken. Inte lika skönt häng som i Sundbyberg och inte lika många "kända" konstnärer.
Sedan bar det av till magasin 3, där man kunde hänga på stora sårskorps mattor och tita i taket med bla Dorinel Marc. Filmen som visades i taket var iofs inte så skön. Inte utställningen heller som var kanske vad man kunde vänta sig av Pippilotti rist och lite mindre tom. Dessutom fick man inte ta vinet (vitt) med sig in på utställningen (sic! reds anm), klart minus. Noll snacks. Den alltid lika sköna konstnären och provokatören Robinson-Pål Hollender var där och drack saft. Ett ganska klart plus.
Så för att summera början på konståret 2007 i Stockholm: Helt ok!
